Organisationer står inför ständiga förändringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas därefter. För att besvara dessa förändringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregående systemen, så som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. Utifrån detta utformades uppsatsens syfte att belysa ämnet systemavveckling och kartlägga centrala begrepp. För att uppnå syftet har två fallstudier genomförts samt en genomgång av befintlig litteratur.

The issue of honour related problems in schools are important social problems in Sweden. It?s not unusual that honour related problem has had serious consequences before any action has been inserted by society. Sometimes the efforts made by society have had no impact whatsoever due to them being inserted too late. We can conclude based on our literature and our interviews, the importance of prevention.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ ?och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

The purpose of this study was to conduct a qualitative study with a case study research design, where we studied social workers and politicians view on honor-related problems of underage girls and boys in the age 13-17. We need knowledge about honor related violence and oppression in the political community and social services to work with honor-related problems. Political decisions affect how social work is developed around the honor problem; therefore, it is also important to highlight this direction for the work. It requires a knowledge complement of honor-related problems not to risk exposing the child to further risk from the family (Hedersförtryck, 2009). This is to live up to, for example the law of Social Services, school law and Human Rights (Hussein & Kinuka-Svedberg, 2010).

The purpose of this study was to look into how evidence evaluation in verdicts considering 2 § LVU (Care of Young Persons Act) linked to honor related problems are handled by the County Administrative Court of Stockholm. The questions at issue were how the County Administrative Court handles the prerequisites regarding 2 § LVU verdicts, how the County Administrative Court proceeds when evaluating evidence in 2 § LVU verdicts, and how the County Administrative Court handles indications of that a child is living in an honor-related context. To answer this, five verdicts have been analyzed. In addition to this, two interviews were made as a complement. In the analysis of the collected material, the authors proceeded from a theory of evidence and used a hermeneutic method for the analysis.

Att utöva våld i hederns namn har historiskt sätt existerat länge och kvinnor som gjorde sig skyldiga till utomäktenskapliga eller föräktenskapliga relationer fick allvarliga påföljder. Syftet med studien var att se hur olika yrkesverksamheter så som kvinnojouren, polisen, kuratorer och barnmorskor arbetar och samarbetar i hedersrelaterade ärenden och undersökt vilka komplikationer kan förekomma. Fjorton deltagare intervjuades. Hedersrelaterat våld präglas av patriarkala kulturer som innefattar hierarkisystem där underordnade individer tar skuld för skam. Resultatet visar att isoleringen från samhället och det sociala livet börjar stegvis och i tidig ålder.

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tänker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av att en skola för alla uppnås. Detta innebär att undervisningen skall utgå från elevernas förutsättningar och att de skall få sina behov tillgodosedda. För att få en inblick i hur pedagoger tänker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkätundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning är en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de är i behov av och att alla därför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebär för lärande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte är att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns någon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..

Studier på barn med en dissociativ problematik utifrån ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv är ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera på rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhållningssätt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes på en barnpsykiatrisk mottagning och pågick under sex månader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades på mottagningens population och egna kriterier.

Bakgrund: Intresset för att använda hundar inom vården har ökat bland patienter och personal. Forskning har påvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom användning av vårdhundar. I dagsläget finns ingen sammanställd forskning om hur detta påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdhundar påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestående av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan åren 1989 och 2011.

Uppsatsen syftar huvudsakligen till att utreda den oklara gränsen mellan föräldrars vårdnadsansvar och brottet olaga frihetsberövande. En sådan problematik återfinns ofta i familjer som präglas av starka hederskulturella regler. Uppsatsen utreder utifrån tre olika perspektiv; barn- och föräldrarätt, mänskliga rättigheter och straffrätt hur dessa spörsmål behandlas. Den hederskultur som uppsatsen avser att behandla är sprungen ur starkt patriarkaliska samhälls- och familjemönster och bottnar i ett absolut krav på unga flickors oskuld. Det finns ett flertal internationella konventioner som behandlar aspekter med anknytning till hedersrelaterat våld.